|
|
Region i omvandling – RiO
Vision |
Målet för vårt arbete är goda livsvillkor för människor och organisationer i Dalarna (och utanför). |
| |
Temagruppen RiO inriktar sig på samhällsfrågor i skärningen mellan ekonomisk och social hållbarhet. Hur ser
livsvillkoren för invånarna och förutsättningarna för regionens utveckling ut, och hur förändras de? Vi arbetar med frågor om arbetsmarknad,
demografi (befolkningsförändringar), upplevd livskvalitet, integrationsfrågor, lokalt förändringsarbete och mycket annat. |
| |
Vi vill bidra med kunskapsunderlag och analys, delta i en kvalificerad offentlig diskussion
tillsammans med andra aktörer och vara ett stöd i lokala, kommunala och regionala planerings- och utvecklingsprocesser. |
| |
Dalarna är vårt närområde och vårt huvudsakliga arbets- och forskningsfält. Men både
problemställningarna och resultaten är ofta giltiga inom större områden än så; vårt arbete är relevant ur ett icke-storstadsperspektiv. |
hur? |
Vi genomför kortare och längre forskningsprojekt och gör utvärderingar, deltar i utvecklingsprojekt och förmedlar kunskap. Vårt mål är att vara en
naturlig partner för regionala och kommunala aktörer i deras FoU-arbete.
|
vad? |
Vårt huvudintresse är levnadsvillkoren för människor i Dalarna. Ett mångårigt arbete kring landsbygdens förändringar vill vi nu bredda och komplettera, med fokus bland annat på gruppen ”Unga vuxna”. Men vi ser även till företags och organisationers villkor och förändringar. |
|
Vår syn på kontinuerlig utvärdering eller följeforskning
Alla utvärderingar och uppföljningar innehåller moment av kontroll och lärande. I komplexa projekt där syftet är att påverka och förändra, till exempel en verksamhet, samarbetsformer i en organisation eller mellan organisationer, främja nytänkande, är det angeläget att snabbt ta tillvara erfarenheter som görs i det dagliga projektarbetet. Oftast hör det till projektets förutsättningar att agera i situationer med stora osäkerhetsmoment. Sällan ställs projektledning och styrgrupp inför valet mellan tydliga alternativ. Istället handlar det ofta om att på ett omdömesgillt sätt göra det som framstår som lämpligast och ibland agera på det sätt som i situationen är möjligt. En viktig funktion för följeforskningen är, enligt vårt sätt att se, att systematiskt fånga upp de erfarenheter och kunskaper som skapas i projektet och återföra dessa till dem som är strategiskt och operativt ansvariga för projektets genomförande. Detta utan att överge utvärderingens kontrollerande uppgift. En omfattande vetenskaplig och erfarenhetsbaserad kunskap finns om projekt och projektarbete liksom om utvärdering och uppföljning. Också dessa kunskaper är viktiga för dem som leder och styr projekt. Vi ser en uppgift i följeforskningen att förmedla relevanta forskningskunskaper, som kan bidra till att kvalitativt stödja projektets arbete och stärka förutsättningarna att nå uppsatta mål. Lärande, kontroll och kunskapsförmedling är centrala aspekter i följeforskningen. Vi lägger också stor vikt vid hur uppdraget genomförs. Enligt vårt sätt att se är det viktigt att uppdraget genomförs i en uppriktig dialog med projektets aktörer och finansiärer. Dessutom - att följeforskaren på nära håll följer projektets arbete och förpliktar sig att utifrån sin roll bidra till att projektet når sina målsättningar. |
Forskning · Utvecklingsprojekt · Utvärdering · Kunskapsförmedling
|
|